linkans.webblogg.se

stöds av epifatet i Styrnäs kyrka, uppsatt av Måns/Mogens Persson Blix (f.1607 död 1658) till hans föräldrars minne. Hans far var Peder Månsson Blix född 1542 i Undersåker och död 1632 i Styrnäs. Textens inledning lyder i översättning "Peder Månsson Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undanröjts i fäderneslandet Norge under danske konungen Kristian Tyrann...." Släkttraditionen återkommer i Jonas Bångs "Blixars och Blixencronors ättetal", tryckt i Stockholm år 1745.: "Peder Blix av en gammal Adelig Familia i Norige inkom till Swerige 1502 om honom anförer salig Öfverjägmästaren Magnus Blix följande berättelse: Danske Historie Skrifvaren Arrild Hvitfeld införer sub Anno 1502 sådane ord: "Kong Hans försände sin son Christianum med härskarmakt in i Norige. Han lod i lige maade rette en heel hob af den Norske Adel, oc holt saa hus met dennem, at det endnu kendis paa dennem denne dag & co" Efter en beskrivning hur flykten från Norge gick till fortsätter Bång: "Detta bestyrker det epithaphium som gamle Peder Blixes Sonnesons Son, Magnus Pedersson Blix, LnadsSecreteraren i Upland, låtit i Styrnäs Kyrka uti Ångermanland till sina Föräldrars Minne 1654 upsätta i följand ord" Därefter följer epifatets latinska text. Släkttraditionen finns med i "De Blixers Slegte-Register" av Gerhard Schöning (1722-1780) samt i "Bernhofternes FamilieBog" av Hans Borch (1697-1765) och EC Tönder (1726-1785. I den förra anges som Herr Måns Karlssons fader: "Carl, med tilnavn Blix, en Adelsmand, boende i Brynflod sogn i Naes annex, i hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under, som var satt i Undersager Kirke" I den senare: "Calr Klingaasen, en Adelsmand i Jemteland". Observera att dessa två danska släkttavlor anger att Herr Måns hade en Karl som fader- inte som de tidiga svenska en Peder. Uppgiften att han hette Peder Blix verkar komma från överjägmästaren Magnus Blix (som levde 1660-1745) och fördes via Bångs tryckta antavla till Hans Tunaei "Prästekrönika" (handskrift 1766). Ännu 1858 i Svenska Adels Ättartaflor finns Peder kvar. Först 1913 är det korrigerat (i JA Setterdahls "Östgöta Nation i Lund")
Linje2 stöds av en uppgift i en av Undersåkers kyrkoböcker, volym N1:1 s.181, "Hr Måns i Undrsåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn" skriven med sen 1600-tals handstil. Denna uppgift återges av Tunaeus och alla efterföljare utan att källan anges. På sid 182 i nämnda volym finns, med samma handstil, berättelsen om när Herr Måns son, senare kyrkoherden Lars Månsson, bröt benet vid ett fall med hästen, också den återgiven av Tunaeus. Till en början gjordes aldrig kopplingen till Kalr Laurensson i Klocksåsen eftersom de svenska forskarna trodde att Herr Måns var en Peder. Möjligen var det Leonard Bygdén som, i sitt arbete med "Härnösands stifts Herdaminne" (publ. 1923-1926) upptäckte de brev där Herr Måns i Undersåker själv skriver sig Måns Karlsson (tex år 1537) Uppgifdten spreds bland forskarkollegorna och JA Setterdahl kunde publicera nya rön år 1913. Kalr Laurensson och hans förfäder är omnämnda i många bevarade brev från 1400- och 1500-talen. Tyvärr finns det dock inget enda brev som kopplar ihop Måns Karlsson i Undersåker med Karl Laurensson i Klocksåsen! Tvärtom- det finns ett- eller två- som utesluter honom. Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons arvsskifte år 1538 i sin i övrigt utmärkta artikel " Blexerne av Jemtland" i "Norsk Slekthistorisk Tidskrift" 1931. Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans bror Jens (som också var präst) nämns i detta arvsskifte. Och vad värre är- de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare två av Olof. Brevet om arvsdelningen finns publicerat i Diplometarium Norvegicum som nr 1153 i band III. Det finns ytterligare ett brev som (enligt min tolkning) motsäger möjligheten att Herr Måns var en son till Karl i Kloxsåsen. År 1536 hölls en rättslig prövning i en tvist mellan Undersåkers kyrka och Kronan, om ett jordstycke som redan 1526 tilldömdes kyrkan (brevet finns i avskrift i Undersåkers kyrkoarkiv N1:1 s.206-207) På kyrkans sida stod sju präster (men ej kyrkoherden i Undersåker) tillsatta av landsprosten Erik Andersson, på Kronans sida sju bönder- bl.a "Carl i Kluxåhs". Det är väl föga troligt att Kronan skulle anlita Karl Laurensson att döma i en tvist där kh Måns Karlsson- hans påstådde son- skulle gynnas om Kronan missgynnades. Jag tror vi måste lita mer på släkttraditionen i detta fall. Om adelsmannen carl (Blix) tvingades fly undan hertig Christian till Jämtland (som fortfarande var norskt land) kanske han inte ville använda sitt adelsnamn öppet. En flykting som saknar fast egendom och inte begår brott blir ju heller inte omskriven och därför saknas källorna. Men enligt Schönings släktregister hade han, åtminstone en tid, placerat sin vapenbild i Undersåkers kyrka (där sonen var kyrkoherde). Vid flykten i början på 1500-talet slog han sig ner (med sin familj) i Klocksåsen för att sedan, via Undersåker, återvända till Norge. Vid det laget var den Norska adeln redan så decimerad och försvagad att adelsnamnen inte var till någon hjälp. Först när sonsönerna blivit präster och tjänstemän i 1600-talets början, och det var mode att använda släktnamn, togs Blixnamnet till heders igen."
Måste hålla med Georg i det han skriver ovan helt och fullt och det som gör mig mest övertygad är arvsskiftet efter Karl Laurensson där Herr Måns borde varit nämnd om han varit dennes son. Skrivet av Eva Bergner 2007